(Foto: Frukost med utsikt mot Stenshuvud.)
200 meter bort, ute på havet, såg vattnet ut att ligga nästan stilla. Samtidigt dånade det jobbigt mycket vid mitt tältläger på stranden. Stora surfvågor växte upp ur tomma intet och gjorde utbrytningen från Stenshuvud till en blöt och uppstudsig upplevelse.
Och jodå, några hundra meter ut från stranden var vattnet verkligen stilla, på ytan. Men under själva ytan hävde sig havet och gav stora dyningar in mot land. Den obehagliga oron satte sig i kroppen.
Efter 45 minuters paddling kunde jag styra in västerut, in i trygga Kiviks hamn ... bytte till torra kläder, knäckte en prinsessbakelse och gav tältet ytterligare en sanering.
Det låg ett visst obehag över dagen. Kanske berodde det på dyningarna, på de mörka molnen, på saneringsarbetet ... eller kanske på den tjocka kättingen som skiljde Sillaluckan från deluxe-serveringen i Kiviks hamn. Slitna gympaskor och plastbestick på ena sidan kättingen, marina toner och loungesoffor på den andra.
Efter den tre timmar långa pausen i Kivik paddlade jag igen ... i 20 minuter, till Vitemölla. Där tog jag av mig barfota och gick en timme på Skåneleden, utmed stranden. Gick tillbaka, fick magknip, ryckte mig i kragen, satte mig i kajaken och paddlade vidare ... med dyningar, hävningar och fortsatta obehagskänslor som medlöpare.
Vid Degeberga sommarby skulle dagen skrivas av och glömmas. Men just där satt Laurence Östlie i sitt tält, den norske HBB-paddlaren som jag träffade strax norr om Helsingborg dag 18.
Det blev en väldigt bra kväll vid tälten, med prat om paddling, fjällvandring, natur, ensamhetens natur, fästingar och politik. Bland annat.
Dagen tog en vändning.
Morn, morn Ola!
SvaraRaderaVilka vedermödor du råkade ut för i går, måste varit en seg paddlingsdag! Men, tänk, vilket koseligt avslut du fick på dagen med sällskap av en norrman:-)
Hoppas denna dag bjuder på bättre paddlingsförhållanden!
Kramar mamma
Vi her hjemme i Norge er veldig glad du besøkte pappa igår. Tror han synes det er herlig å vite at det finnes en annen som også sliter og herjer seg oppover svenskekysten.
SvaraRaderaGod tur videre.
Hilsen Laurence sin sønn Magnus
bra jobbat Ola. det låter lite läskigt med vindar och vågor, men du är stark! Jag var oxå i Skåne i helgen, men det var inte lika nyttigt som ditt långa besök. Mårten
SvaraRaderaJag känner igen den oklara oron du beskriver!
SvaraRaderaVilken vinnare att du hängde med Laurence! Sällskap är en sån grej som verkligen kan bryta en sån där malande oroskänsla. Ibland har den faktiska anledningar den där känslan - men för mig är det sällan omständigheterna, utan jag själv som snurrat till det.
Hoppas du får bort katternas framstötar från din tältduk. I egenskap av professor i näringslära ordinerar jag minst en princessbakelse var dag.
Simma lugnt!
/ya tengroth