torsdag 31 maj 2012

Dag 10. Boabjäret (8 km)




(Foto: Var är vattensäcken?)

Det blev inget Halmstad idag. Istället slutade färden med en omtumlande kullerbytta och några mindre allvarliga blessyrer på benen. Havet, den "lille" rackaren, tog det tumultartade tillfället i akt och snyltade åt sig en av mina vattensäckar. Oschysst.

En återblick. Klockan halv tio baxade jag ut kajaken och mig själv från Skreanäs. Några enstaka vita gäss gick på havet, just då. En timme senare fick jag slita hårt med pareringar och högfrekvent paddlande för att ligga rätt med dyningarna, med vågorna, med topparna och dalarna. Jag befann mig mitt bland gässen, som nu verkade bli allt fler till antalet.

Vid denna del av kusten är det långgrunt på många ställen. Ofta vill du helst vara längre ut från kustbandet för att slippa brytande vågor. Men det kändes inte bra där ute, där jag befann mig (dvs långt ut), så jag beslöt mig för att gå inåt land - för att gå i land - och för att invänta bättre tider.

Vågorna kom allt snabbare och brantare emot mig, rakt akterifrån. En av vågorna skickade iväg mig på mitt livs supersurf, trots att jag aktivt försökte bromsa den. Någon halvminut senare kom så den orättvisa Vågen som avslutade min dag. Jag hann inte räta upp aktern mot den, den grep tag om hela kajaken och vände allt upp och ned. Det gick blixtsnabbt. Plötsligt låg jag och sprattlade i vattnet, cirka 200 meter från land. Jag såg min kära vattensäck (en av tre) flyta iväg mot sitt eget öde, samtidigt som jag försökte få in mig själv och mitt skeppsbrott mot land.

Femton minuter senare stod jag på benen igen, bredvid en vattenfylld kajak, på en öde strand, på en öde ö (... nja, nästan mitt i f.d. folkhemmet Sverige). Jag kände mig som Robinson Crusoe.

Torra kläder på kroppen, tältet uppslaget, lunchen intagen och veden insamlad. Ikväll blir det lägereld. Äntligen!

Dagens lärdom: Paddla aldrig till Halmstad på en torsdag!

3 kommentarer:

  1. Aj, aj. Havet är stort, Ola är liten.
    Fundera allvarligt på om det inte ibland kan vara bra att dela upp paddlingspassen på ett tidigt morronpass o ett sent kvällspass. Med tanke på vinden alltså.
    Efter en sån strapats var du verkligen betjänt av en maffig lägereld!

    SvaraRadera
  2. Skönt att det gick bra, Ola!
    Länssurfarna är tuffa - ibland måste man bromsa sig ur dem med paddelbladet. Vila och ladda på igen! Mvh Lasse

    SvaraRadera
  3. Härligt att det gick bra! Vilken dramatik! Det låter läskigt - skönt att det gick bra.

    Många tankar från tengroten.

    SvaraRadera